Veckan har verkligen gått i rekordfart, tur det för om några timmar är det helg. Känns som välbehövligt! Jag är trött, förkyld hosta samt ont i halsen- de tackar jag Patte för efter helgen han va här... eftersom han smitta mig:-)
I veckan ha jag börjat träna om ingångarna med Polluxx, han fattar vinken, eller iaf att han skall sitta mitt framför mig, dock sitter han snett eftersom han sitter halva fot positionen samt halva mitt framför mig- men det skall slipas på.
Igår va vi och körde träning med Kattis sambo Martin. TACK! Han visade mig både BH provet, hur det ser ut, samt gick han igenom många olika träningsmetoder och moment med mig. Sen körde vi lite lydnad, därefter testade vi köra lite med Castor - som helt oväntat va jätte duktig!Han va faktiskt lugn men ändå bet han bra, och ja jag kunde hålla honom. Vi skrattade gott eftersom jag trodde verkligen inte skydds-delen kunde vara något för Castor men det visade sig att den svarta gossen tyckte det va kul- för när jag skule stoppa han i bilen så vände han sig flera gånger och skällde desperat till Martin eftersom han ville mer!
Token Polluxx fick vi binda i en stople. Han är så otroligt start och har så mkt vilja, så det är ganska mkt problem att hålla honom. Igår lyckades jag för första gången få in lydnad, haha annars bruka han bara dra och slå på dövöra men igår väntade han in mitt kommando(ett steg frammåt) Men han är tokig- och biter hårt! Han är inte elak och skäller mest på det sociala sammanhanget, men han älskar det här!Han har rejält med fart och sitter där han bitit- stenhårt! När vi gjorde påsläpp på 10-15 meter kunde Martin snurra Polluxx flera varv i luften , då Polluxx ben stod rakt ut- så hårt sitter han!Och Polluxx väger 45 kg så Martin gjorde det väl så bra med- jag är impad!!
Ikväll är jag bjuden till Katti å Martin, dock är jag inte 100 kurant och som jag känner mig nu blir det soffa, sova och vila... MEN man vet aldrig :-)
Joggningen går bra, och jag kann inte fatta att Castor hänger på sig bra, han som va så skadad för ett år sedan att avlivning var nästan det enda aletrnativet eftersom vetrinärerna inte kunde garantera att en operation skulle kunna förbättra hans läge på benet. Dock gav vi inte upp och prövade laser, som mirakulöst förbättre hans tillstånd så han efter 1,5 månad hoppandes på tre ben började använda 4!När  han nu joggar med en mil- utan problem så blir man bara så lycklig!
Trevlig helg allesammans!!